Problematiken som har benämnts ”Inlåsningseffekten”, har drivits hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Som i en dom den 7 oktober 2021 kom fram till att Tullverket i dessa fall inte har varit rätt myndighet att besluta om mervärdesskatt, i de fall då det finns en deklarant vid tidpunkten för Tullverkets beslutet (importören har lämna en deklaration).
Vad innebär domen?
Kontentan av domen och i förlängningen ställningstagandet, är att om en transitering inte avslutas korrekt men importören eller någon för dennes räkning lämnar import- deklaration innan Tullverket hinner fatta sitt beslut i utredningen.
Så har Tullverket inte rätt att fakturera införselmoms (på gäldenären), utan importören är istället skyldighet att som vanligt redovisa införselmomsen till Skatteverket.
”om importören eller någon för dennes räkning lämnar en deklaration innan Tullverket fattar beslut i utredningen, så har Tullverket inte rätt att fakturera införselmoms"
Ett vanligt exempel är att ett åkeri, speditör eller ombud startar en transitering (ex. i Turkiet) för att transportera oförtullade varor till en mottagare någonstans i EU. Transiteringen skall avslutas på ett Tullager, Tillfällig lagring eller på en Tullexpedition i bestämmelselandet och där varorna skall införtullas innan de får levereras till importören.
I stället kör chauffören allt för ofta godset direkt till importören (enligt fraktsedeln) och om importören inte reagerar på att införtullningen inte är gjord, eller att transiteringen ligger tillsammans med den övriga dokumentationen. Så har en ofta väldigt kostsam situation uppstått pga. av rätt enkela misstag.
Efter sex dagar skickar Tullmyndigheten ut en efterlysning, i de fall transiteringen är ställd till Sverige så är det Tullverket som inleder en utredning om varför förfarandet inte avslutats på ett korrekt sätt.
Jag upplever att Tullverket under de sista fem åren tagit väldigt liten hänsyn till det som tillförs ärendet under utredningen, ofta kan åkeriet visa upp signerade fraktbrev som visar att varorna inte är försvunna utan har levererats till rätt mottagare och inom tidsramen. Anledningen är ofta bristande tullförståelse, dåliga rutiner och kommunikation mellan den som startat transiteringen, åkeriet och chauffören som levererar godset.
Tullverket har under en längre tid tagit i med hårdhandskarna vid oavslutade transiteringar
Tullverket har under lång tid tagit i med hårdhandskarna vid oavslutade transiteringar och tar ofta väldigt lite hänsyn till vad som tillförs utredningen. Har transiteringen inte avslutats i tid så skall någon straffas fullt ut för den bristande efterlevnaden.
Tanken med säkerheten som ställs för en uppstartad transitering, måste ändå från början ha varit att det skall finnas en garanti för avgifterna om godset försvinner. Men Tullverkets utredningar slutar ofta med en sköntaxering utan förmåner, där samtliga avgifter (tull, moms och övriga avgifter) faktureras gäldenären (som startat transiteringen).
Men då gäldenären inte äger varorna, så har man inte heller rätt att dra av momsen. Så ”straffet” står ofta inte i proportion till misstagen som begåtts, utan kan i många fall utan bra avtal och försäkringar leda till konkurser i en lågmarginalbransch som åkerinäringen.
Fram till för tre år sedan kunde man som ”Gäldenär” fakturera införselmomsen vidare på importören som har avdragsrätt, vilket ombud alltid gör om en importör saknar eget Betalningsanstånd.
Skatteverket satte i ett ställningstagande för ca: tre år sedan stopp för den möjligheten
Skatteverket satte i ett ställningstagande för ca: tre år sedan stopp för den möjligheten (tills någon domstol via ett överklagande ser det orimliga i det).
Det ju situationen som det ställningstagandet skapat som lett till ”inlåsningseffekten”, som genom överklaganden lett till att Högsta Förvaltningsdomstolen tvingats ändras Tullverkets felaktiga tolkning av lagstiftningen.
Fram till förra året så debiterade Tullverket även ut tulltillägg på 20 % utöver tull och moms.
Men efter en dom i Kammarrätten förra året, så kom Tullverket med ett ställningstagande där man rättar sig efter domen som innebär att de inte får ta ut tulltillägg på gäldenären (då denne saknar skyldighet att lämna tulldeklarationer) , vilket även öppnade upp för överklaganden av felaktigt utdebiterade tulltillägg.
”Ny dom ökar möjligheterna att återfå tulltillägg för oavslutade transiteringar”
”Företag kan begära omprövning av beslut om tulltillägg”
”Ombud lägger vantarna på tulltilläggen”
Även Högsta förvaltningsdomstolens dom och Tullverkets nya ställningstagande öppnar upp för omprövningar av upp till tre år gamla ärenden och överklaganden i äldre ärenden.
”Dom i mål om tull och mervärdesskatt”
Det känns positivt att Tullverkets möjligheter här begränsas allt mer med domstolarnas hjälp.
Det är inte rimligt att den som startar upp en transitering för varor som kan påvisas har levererats helt enligt plan och i tid. Skall straffas med hundra tusentals eller miljoner kronor i tull, moms och tulltillägg, straffet måste vara i proportion till misstagen som har begåtts. Och inte en källa till extra inkomster på företagens bekostnad.
Sakkunnig styrelse & ledning
”Tillväxt i lönsamhet med internationell handel i ständig förändring, kräver rätt kunskaper, rätt resurser och förmåga att snabbt kunna anpassa sig”
I Styrelse & ledning hos de flesta företag finns en gedigen erfarenhet från den egna branschen, med Tullkompetens AB som sakkunnig kan man knyta till sig kompetens även på andra strategiska områden.
”Senior tullkompetens i ledning & verksamhet”
Tullutbildning & seminarier
Tullkompetens har 30 års erfarenhet av tullogistik. Vi har arbetat med utbildningar och föreläsningar i över 20 år. Både på företag och event som ex. Tulldagen, Next Textile och på YHiM.
* Föreläsningar och Seminarier
* Tull – Basförståelse & Tull – Fördjupning
* AEO, uppföljning & Egenkontroll
* Nischutbildningar för Yrkesutbildningar, Högskolor, Företag och Organisationer